కఫ్ఫెకన్న

för att vi är så internationella och nytänkande sitter vi just nu på McDonalds. Klas surplar chokladmilkshake, och ska nu gå och inhandla en sundae (1 peng!) och lämnar mig här ensam med datorn och Celine Dion (stavas?) på TV. egentligen väntar vi på att klockan ska närma sig 15.00 så att vi kan bege oss ut på nästa stora äventyr. Det har nämligen blivit dags för oss att lämna vandrarhemmens trygga vrå och ta färjan över till Waiheke Island, där vår WWOOF-familj väntar i en silverblå bil. Ännu ett bevis på hur internationella vi är, är att vi kommer sakna våra SVENSKA hostelskompisar... Det har blivit en vana nu att stöta på dem när man minst anar det, så lite separationsångest får vi ha. (för vem klarar sig egentligen utan Linköpingsbor). Kanske kommer vi sakna våra tyska kortspelskompisar lite också, även fast de bara lät oss förlora. (tänka vilka braa förlorare vi är ändå).

Nu är det bra. Slut. Nog. Annars orkar du inte läsa säger Klas, han har höga tankar om din intelligens.

ps. sundaen var god. d.s.