Klockan ar fyra timmar kvar till det nya aret, sen sa slutar det helt plotsligt vara 2008 och blir 2009. 12 timmar innan er! det ni...
ska traffa Klasse och Johanna plus the rydhmer family snart, det ska atas nyarsmiddag.
ar i Wellington forresten, huvudstaden i detta avlanga land, allra langst ner pa nordon.
Gott nytt ar!
onsdag 31 december 2008
lördag 27 december 2008
నిన ఐ ఎత్త నోట్స్కల్
Sa, har sitter man. Och visst var jag ute pa vandring. En vandring som skulle ha varat i fyra dagar, for alla utom mig. For for Ninor blir aldrig saker som man tankt sig, for Ninor drojer det en halv dag till man vrickar foten, fortsatter vandra i en dag och sen ger upp for att foten inte riktigt gar att rora...
Mina tyska vanner ar sa underbart snalla att de foljde mig tillbaka till bilen och skjutsade mig till ett hostell, aven fast de missade en dagsetapp. Den blivande lakaren Tobi gav mig ocksa lite salva och nagra droppar som ska hjalpa. Tack till dem.
Men livet har varit harligt sen jag skrev sist, solnedgangar och morgondopp och en annan vandring med snoakning och flodbadande. Visst blev det jordgubbar pa julafton. Med glass. Och visst var fyradagarsvandringen j-vacker den dagen jag var med, snotackta berg i bakgrunden och harliga vackra grassluttningar. Sa livet ar faktiskt valdans bra, trots vrickade fotter.
ciao!
Mina tyska vanner ar sa underbart snalla att de foljde mig tillbaka till bilen och skjutsade mig till ett hostell, aven fast de missade en dagsetapp. Den blivande lakaren Tobi gav mig ocksa lite salva och nagra droppar som ska hjalpa. Tack till dem.
Men livet har varit harligt sen jag skrev sist, solnedgangar och morgondopp och en annan vandring med snoakning och flodbadande. Visst blev det jordgubbar pa julafton. Med glass. Och visst var fyradagarsvandringen j-vacker den dagen jag var med, snotackta berg i bakgrunden och harliga vackra grassluttningar. Sa livet ar faktiskt valdans bra, trots vrickade fotter.
ciao!
fredag 26 december 2008
స్కిల్ల్నదర్
Här kommer en kort rapport från Klas & Johanna
Familjen är här med en enorm husbil och vi gratisåker. Är för tillfället i Taupo och väntar på att Boxing day ska ta slut så vi kan vakna upp i morgon och hoppa fallskärm.
Häromdagen fick vi äntligen prova att Zorbbollrulla,
http://www.youtube.com/watch?v=isRlb9dIJRA
Här händer det alltså saker och sist jag hörde av Nina (julafton) så befann hon sig uppe på ett berg och firade jul. Hon är mitt uppe i vandringen såvitt jag vet.
God fortsättning...
Familjen är här med en enorm husbil och vi gratisåker. Är för tillfället i Taupo och väntar på att Boxing day ska ta slut så vi kan vakna upp i morgon och hoppa fallskärm.
Häromdagen fick vi äntligen prova att Zorbbollrulla,
http://www.youtube.com/watch?v=isRlb9dIJRA
Här händer det alltså saker och sist jag hörde av Nina (julafton) så befann hon sig uppe på ett berg och firade jul. Hon är mitt uppe i vandringen såvitt jag vet.
God fortsättning...
lördag 20 december 2008
స్జోహస్తర్ ఒచ్ త్వత్త్మస్కినేర్
Nu skriver vi igen, eller ja, jag gor det, de andra behover inte sta for det om de inte vill... Langesen var det iallafall! Ber om ursakt, men sa mycket hander det inte nar man bor pa samma stalle i 6 veckor.
Allt borjar bli lite tomt har, ett avsked varje dag nastan, men vi lamnar pa mandag, sa det kanns okej anda.
Igar slutade vi arbeta med buller och bang! (eller med vattenkrig om man ska vara noga). Ratt skont att inte behova ga upp 05.30 och traffa pa de andra i koket med somndruckna ogon och klamma fram ett hurtigt "morning!", nar allt man langtar efter ar att komma hem och sova vidare. Men stenfruktsplockningen var trevlig! Jag vet inte hur mycket frukt jag har atit, men den nya upptackten ar att jag tycker om aprikoser. Och att jag inte tycker om att plocka plommon.
Idag var vi pa ett akvarium i Napier, vi sag sjohastar! Och en kiwifagel. Det ni! Sen at vi god lokalglass som Johanna och Klasse redan testat en gang, men som jag premiarsmakade. Smarrigt!
Klas har ocksa lyckats med nagot som inte ens jag lyckats med, tvatta bade sin mobil och Mp3-spelare, i samma tvatt. Men sorj icke, efter tva dagars torkande fungerade de som vanligt igen! Det ni!
ssv, snart overger vi varandra, Klas och Johanna ska mota upp Klasses familj pa tisdag i Rotorua, och jag drar ivag med tre tyskar, Jana, Tobi och Christian, samt en svensk, Marcus, pa mandag. Lite trakigt kanns det val, men samtidigt sa ar det ju alltid trevligt med variation. Och vi ses igen, nyar ska vi allihopa spendera i Wellington.
Jordgubbar pa jul ska det bli, kan jag nastan lova!
God jul!
Allt borjar bli lite tomt har, ett avsked varje dag nastan, men vi lamnar pa mandag, sa det kanns okej anda.
Igar slutade vi arbeta med buller och bang! (eller med vattenkrig om man ska vara noga). Ratt skont att inte behova ga upp 05.30 och traffa pa de andra i koket med somndruckna ogon och klamma fram ett hurtigt "morning!", nar allt man langtar efter ar att komma hem och sova vidare. Men stenfruktsplockningen var trevlig! Jag vet inte hur mycket frukt jag har atit, men den nya upptackten ar att jag tycker om aprikoser. Och att jag inte tycker om att plocka plommon.
Idag var vi pa ett akvarium i Napier, vi sag sjohastar! Och en kiwifagel. Det ni! Sen at vi god lokalglass som Johanna och Klasse redan testat en gang, men som jag premiarsmakade. Smarrigt!
Klas har ocksa lyckats med nagot som inte ens jag lyckats med, tvatta bade sin mobil och Mp3-spelare, i samma tvatt. Men sorj icke, efter tva dagars torkande fungerade de som vanligt igen! Det ni!
ssv, snart overger vi varandra, Klas och Johanna ska mota upp Klasses familj pa tisdag i Rotorua, och jag drar ivag med tre tyskar, Jana, Tobi och Christian, samt en svensk, Marcus, pa mandag. Lite trakigt kanns det val, men samtidigt sa ar det ju alltid trevligt med variation. Och vi ses igen, nyar ska vi allihopa spendera i Wellington.
Jordgubbar pa jul ska det bli, kan jag nastan lova!
God jul!
tisdag 9 december 2008
జోహన్న
Att jag ar flygradd kommer jag pa forst nar jag sitter pa planet och tanken att jag ska resa over halva jorden ensam gor det kanske inte battre. Men det visade sig inte vara sa klurigt som jag trott och 36 timmar senare ar jag framme i Aukland. Traffar Klas och tillbringar tva dagar i huvudstaden innan vi aker soderut till Nina som befinner sig i fruktparadiset Hastings.
söndag 7 december 2008
राप्पोर्ट फ्रां हास्टिंग्स
En lyckligt framkommen Johanna kan jag rapportera om.
En upptackt om att man kan ga ut pa taken har, harligtharligt.
En backpackerfest mitt ute i ett skogsreservat.
En rumsforflyttning till ett rum med en tvavaningssang for tre, borttappad nyckel...
En onskan om att ni alla har det bra!
En upptackt om att man kan ga ut pa taken har, harligtharligt.
En backpackerfest mitt ute i ett skogsreservat.
En rumsforflyttning till ett rum med en tvavaningssang for tre, borttappad nyckel...
En onskan om att ni alla har det bra!
torsdag 4 december 2008
वाद हंडे सेन?
Nu sitter jag har och vantar pa duschen for ovanlighetens skull, sa jag tankte bjuda pa nagra rader rapport.
Solbrannan har borjat flagna.
Vi har slutat vara karriarer som applethinnare och borjat vara karriarer som stenfruktsplockare, for dar far man timlon minsann, 13$ i timmen. Och chefen ar tom trevlig, idag bjod han pa isglass.
Imorgon lamnar Klasse Kock mig for nagra dagar far att hamta sin karaste i Auckland, men jag misstrostar icke for jag far aterse honom+Johanna pa tisdag. Sen ska jag formodligen overge dem framat den nittonde och resa med extremtrevliga tyskar istallet (vem har sagt att man aker hit for att ova pa engelskan?).
Se pa julkaldendern at mig! Och at lite pepparkakor (kanske nan bit Aladdinchoklad nar den tiden narmar sig ocksa...)
Adjoken!
Solbrannan har borjat flagna.
Vi har slutat vara karriarer som applethinnare och borjat vara karriarer som stenfruktsplockare, for dar far man timlon minsann, 13$ i timmen. Och chefen ar tom trevlig, idag bjod han pa isglass.
Imorgon lamnar Klasse Kock mig for nagra dagar far att hamta sin karaste i Auckland, men jag misstrostar icke for jag far aterse honom+Johanna pa tisdag. Sen ska jag formodligen overge dem framat den nittonde och resa med extremtrevliga tyskar istallet (vem har sagt att man aker hit for att ova pa engelskan?).
Se pa julkaldendern at mig! Och at lite pepparkakor (kanske nan bit Aladdinchoklad nar den tiden narmar sig ocksa...)
Adjoken!
söndag 30 november 2008
tisdag 25 november 2008
ಫ್ಳಜ್ಞಾರ್
Det är väldigt varmt och fuktigt. Cheeseman ligger och sover med huvudvärk och jag är rosa som en gris.
Det har trillat upp lite bilder på sumpo.bilddagboken.se,
Våra tyska och franska äppelplockarvänner och vi.
Snart ska det bli glasstime!
Hade
Det har trillat upp lite bilder på sumpo.bilddagboken.se,
Våra tyska och franska äppelplockarvänner och vi.
Snart ska det bli glasstime!
Hade
fredag 21 november 2008
ವೆಚ್ಕನ್
Sa nu har vi arbetat en hel vecka. Och man tanker att vi borde vara lediga, men uppenbarligen ska vi arbeta imorgon ocksa...
Veckan har spenderats vansinnesskrattande med tyskar, appelkastandes pa fransman, tyskar och Klas, pizzaatandes med svenskar och frukostatandes alldeles for tidigt med alldeles for trotta ogon. Appelthinning ar lattare an man tror, det borjar dock dra lite at det langtrakiga hallet, speciellt eftersom lonen, tja, inte ar den basta. Men vi biter ihop och jobbar numera med storre trad dar man far 6$/trad, det ni!
Enjoy!
Veckan har spenderats vansinnesskrattande med tyskar, appelkastandes pa fransman, tyskar och Klas, pizzaatandes med svenskar och frukostatandes alldeles for tidigt med alldeles for trotta ogon. Appelthinning ar lattare an man tror, det borjar dock dra lite at det langtrakiga hallet, speciellt eftersom lonen, tja, inte ar den basta. Men vi biter ihop och jobbar numera med storre trad dar man far 6$/trad, det ni!
Enjoy!
lördag 15 november 2008
ക്രീടിവ്റ്റ്...
Lordag betyder ledig dag och eftersom det ar den forsta dagen pa 4 dagar som inte ar en appeltunnardag sa blir det nog en bra dag idag.
Nu sitter Cheeseman och retas sa det blir ett kort inlagg.
Vi har utvecklat vara appelgallrarskills och raknar nu med att kunna beta av tre rader i veckan. (Nina envisas med att vi kommer klara av fyra rader i veckan men det tror jag inte pa). Med 50 trad i varje rad och 2 dollar per trad sa ger matematiken oss en lon pa 300$ i veckan. Snabb forexkonsultering oversatter det till 1500kr. Det ger oss cirka 1000 kr i veckan att ata och leka med.
Nina har trillat av sin stege en gang hittills. Jag har klarat mig. (An sa lange...)
Vi samaker med tre trevliga tyskar och en fransman som heter Julian [Chulijan] i deras vita skapbil, gallrar hela dagen och fordriver kvallen pa varat hostel.
hejda.
Nu sitter Cheeseman och retas sa det blir ett kort inlagg.
Vi har utvecklat vara appelgallrarskills och raknar nu med att kunna beta av tre rader i veckan. (Nina envisas med att vi kommer klara av fyra rader i veckan men det tror jag inte pa). Med 50 trad i varje rad och 2 dollar per trad sa ger matematiken oss en lon pa 300$ i veckan. Snabb forexkonsultering oversatter det till 1500kr. Det ger oss cirka 1000 kr i veckan att ata och leka med.
Nina har trillat av sin stege en gang hittills. Jag har klarat mig. (An sa lange...)
Vi samaker med tre trevliga tyskar och en fransman som heter Julian [Chulijan] i deras vita skapbil, gallrar hela dagen och fordriver kvallen pa varat hostel.
hejda.
onsdag 12 november 2008
ഹസ്റ്റ്ഗ്സ്
Nu har Klas beodrat mig igen, han ligger och laser medan vi vantar pa att vara kumarapotatisar ska bli fardiga.
Vi befinner oss nu i Hastings, anlande hit i forhoppning att fa jobb, och sisadar klockan 20.00 pa tisdagen nar vi slar oss ner for att njuta av var middag kommer forestandaren har fram till oss och sager att vi har jobb, presenterar oss for tyskarna som ocksa ska jobba (och skjutsa), sager att oss att ha med och oss lunch och solskydd och ger oss samlingstiden 07.15. Det var allt vi fick veta. Sa det var bara att springa ut och kopa lunch, stalla klockan pa 06.00 (hjalp!) och hoppas pa det basta.
Dagen spenderades alltsa jobbandes, med apple thinning. Det har plockatsochplockatsochplockats applen hela dagen, uppe och nere och under. Men ett helt okej jobb, aven fast Klas blev lite upprord over beskedet att vi sen kommer jobba for lonen 2$/trad. Forsta dagen vi gar plus!
See ya!
Vi befinner oss nu i Hastings, anlande hit i forhoppning att fa jobb, och sisadar klockan 20.00 pa tisdagen nar vi slar oss ner for att njuta av var middag kommer forestandaren har fram till oss och sager att vi har jobb, presenterar oss for tyskarna som ocksa ska jobba (och skjutsa), sager att oss att ha med och oss lunch och solskydd och ger oss samlingstiden 07.15. Det var allt vi fick veta. Sa det var bara att springa ut och kopa lunch, stalla klockan pa 06.00 (hjalp!) och hoppas pa det basta.
Dagen spenderades alltsa jobbandes, med apple thinning. Det har plockatsochplockatsochplockats applen hela dagen, uppe och nere och under. Men ett helt okej jobb, aven fast Klas blev lite upprord over beskedet att vi sen kommer jobba for lonen 2$/trad. Forsta dagen vi gar plus!
See ya!
måndag 10 november 2008
nåനതിംഗ് ഫിന്റ്റ്
Klas vände sig om sa "skriv nånting fint i bloggen, Nina" och vände sig tillbaka mot TVn.
Så, jag skriver, men kanske inte fint.
Vi sitter just nu i "vardagsrummet" på vårt Napiervandrarhem efter att ha avslutat att en väntande dag. Väntat på att få besked om jobb, väntat på att pastan ska koka, väntat... Men nu har det iallafall bestämts att vi ska till Hastings imorgon (grannstaden) och prova vår lycka där. De har jobb till oss där som börjar senast på måndag, så det känns bra. (att Hastings enligt holländarna är den tråkigaste staden behöver vi inte hänga upp oss på, vem litar egentligen på holländare?).
Vi har goda hembakta kakor att äta, vi har lika goda och lika hembakade kanelbullar att avrunda med. Vi har en japan mitt emot oss.
Han vände sig om igen nu, bossen, och sa "skriv att det bara går dåliga filmer på TV", jag undrar vem det är som tvingar honom att se på dem? (för dåliga är de faktiskt, utom Hairspray, för den är bra).
Vi har även en tysk mittemot vände sig Klas om och sa "han ser väldigt tysk ut", men det är inget undantag, 70% av männskorna här är från Tyskland. minst. Vi tror att de planerar en invasion.
Godnatt.
Så, jag skriver, men kanske inte fint.
Vi sitter just nu i "vardagsrummet" på vårt Napiervandrarhem efter att ha avslutat att en väntande dag. Väntat på att få besked om jobb, väntat på att pastan ska koka, väntat... Men nu har det iallafall bestämts att vi ska till Hastings imorgon (grannstaden) och prova vår lycka där. De har jobb till oss där som börjar senast på måndag, så det känns bra. (att Hastings enligt holländarna är den tråkigaste staden behöver vi inte hänga upp oss på, vem litar egentligen på holländare?).
Vi har goda hembakta kakor att äta, vi har lika goda och lika hembakade kanelbullar att avrunda med. Vi har en japan mitt emot oss.
Han vände sig om igen nu, bossen, och sa "skriv att det bara går dåliga filmer på TV", jag undrar vem det är som tvingar honom att se på dem? (för dåliga är de faktiskt, utom Hairspray, för den är bra).
Vi har även en tysk mittemot vände sig Klas om och sa "han ser väldigt tysk ut", men det är inget undantag, 70% av männskorna här är från Tyskland. minst. Vi tror att de planerar en invasion.
Godnatt.
söndag 9 november 2008
నపిఎర్
Vi är i Napier, NZ:z "art deco" huvudstad eller något i den stilen. Det är en fin liten stad i alla fall och vi tänkte försöka skaffa oss ett litet jobb här och tillbringa eftermiddagarna under en palm med en Ginger beer som är någon form av nationalläsk.
Anledningen till att detta inlägg finns är att vi ska baka kakor, (igår bakade vi kanelbullar som bara blev lite brända undertill) och behövde ett recept. Medans vi sitter här i vår oskyldighet hör vi en melodi vi känner igen och det visar sig att basshunter ligger på plats 28 i NZs topplista med låten "All I Ever Wanted". Eller "vi sitter här i venten och spelar lite d0ta...
Hejs
Anledningen till att detta inlägg finns är att vi ska baka kakor, (igår bakade vi kanelbullar som bara blev lite brända undertill) och behövde ett recept. Medans vi sitter här i vår oskyldighet hör vi en melodi vi känner igen och det visar sig att basshunter ligger på plats 28 i NZs topplista med låten "All I Ever Wanted". Eller "vi sitter här i venten och spelar lite d0ta...
Hejs
torsdag 6 november 2008
ఆక్లాండ్ అల్ ఓవర్ అగైన్
Sitter här på stammisvandrarhemmet i Auckland. Klas vaknade nyss och sprang till duschen, själv sitter jag och gör ingenting. Om två timmar ska vi ta bussen mot Napier, en nätt liten bussresa på så där 6nästan7 timmar... Men jag har bussabstinens, och tänkte springa ut och köpa kiwis, så det blir nog en fin resa.
Har fått våra bankkort och så nu, så nu är det bara ett jobb som fattas. Jordgubbsplockningen väntar där i framtiden, eller om vi hittat något annat trevligt plockande, så önska oss lycka till med våra fruktplockarkarriärer!
cheers mates!
Har fått våra bankkort och så nu, så nu är det bara ett jobb som fattas. Jordgubbsplockningen väntar där i framtiden, eller om vi hittat något annat trevligt plockande, så önska oss lycka till med våra fruktplockarkarriärer!
cheers mates!
måndag 3 november 2008
മര്. ബീന്
Nu är bilstruttandet slut och rondellsvängandet avslutades med en dag utan att en endaste medtrafikant tutade på mig. Efter två veckors svettigt och nervöst slit har jag nu lärt mig allt om den knepiga vänstertrafiken.
Summering:
Vi åkte norrut, simmade med delfiner och bodde bredvid diken på vägen upp
Vi kom fram till Cape Reinga, toppen, och hade inte kontater för att surfa på sanddynor
Vi åkte söderut, delvis på stranden.
Vi var för snabba för vår tidsplan och tog en bonustripp till "cormandelhalvön", där köptes framförallt ruskit billiga avocados. (och besökte "kiwihuvudstaden")
Vi lämnade tillbaka bean i Auckland och slapp tvätta honom.
Nu är vi tillbaka på Queen Street, vi inväntar bankpost och ska ta tag i vår fruktplockarkarriär någon gång i nästa vecka.
Cheers.
Summering:
Vi åkte norrut, simmade med delfiner och bodde bredvid diken på vägen upp
Vi kom fram till Cape Reinga, toppen, och hade inte kontater för att surfa på sanddynor
Vi åkte söderut, delvis på stranden.
Vi var för snabba för vår tidsplan och tog en bonustripp till "cormandelhalvön", där köptes framförallt ruskit billiga avocados. (och besökte "kiwihuvudstaden")
Vi lämnade tillbaka bean i Auckland och slapp tvätta honom.
Nu är vi tillbaka på Queen Street, vi inväntar bankpost och ska ta tag i vår fruktplockarkarriär någon gång i nästa vecka.
Cheers.
onsdag 22 oktober 2008
हिन्दी
Nu sitter vi pa ett stalle som har en fanig bild pa vaggen. Och annu fanigare ar att de icke har bokstaverna med prickar. Det far en som svesnk att kanna sig mobbad...
Vi ar iallafall i Whangarei, den enda staden i Northland. De foregaende dagarna har passerats genom smastader, som precis ser ut som man tror att en smastadshala ska se ut.
Vi reser nu runt i var campingvan "Mr. Bean" som ar elegant illustrerad med Mr. Bean pa utsidan. Idag ar tredje dagen och hittills har vi lyckats forflytta oss ca 13 mil fagelvagen, typ.
Var trippmatare star pa 45 mil... Men en positiv sak med det ar att vi far se alla stader ungefar tre ganger. Det ar vad det tar innan vi hittar ratt vag... En annan positiv sak ar att Klas blir expert pa att vanda. Idel positiva saker helt enkelt. (Vi har hittils tankat 2.5 ganger...)
Hejda.
lördag 18 oktober 2008
ಪಕ್ಕ್ನಿಂಗ್
Nu packas det, viks ihop och rullas, i persedelpåsar och neccesärer. Allt ska ned i våra väskor, för snart är det färja över till den stad som skymtas i fjärran som gäller. Förhoppningsvis ska våra väskor sedan hamna på QSB, men man vet ju aldrig.
Fiona hjälpte oss igår att pricka för allting hon tyckte var värt att se i Nya Zeeland, så nu har vi en fullprickad karta som tillskott i packningen... Vi fick även tipset att skaffa en vägkarta, vilket väl borde göras, om inte Klas ska mörda kartläsaren (dvs mig).
Fiona hjälpte oss igår att pricka för allting hon tyckte var värt att se i Nya Zeeland, så nu har vi en fullprickad karta som tillskott i packningen... Vi fick även tipset att skaffa en vägkarta, vilket väl borde göras, om inte Klas ska mörda kartläsaren (dvs mig).
tisdag 14 oktober 2008
ವಯ್ಯೇಕೆ ಇಸ್ಲ್ಯಾಂಡ್
Klas står i duschen och tvättar bort all jord, så då kan jag ju ägna min tid åt att skriva någon rad här (ty jag har redan duschat bort min jord). När han kommer ut blir det han som ska laga lunch, ugnspannkaka om någon av oss vågar gå upp och fråga Fiona om mjöl... (www.pannkakor.se)
Efter det kanske det blir en lite tur med bilen, (som måste köras på fel sida vägen, men det är inte mitt problem, utan Klas, och han klarar det med bravur, mina kunskaper som kartläsare är kanske det som brister), för att inhandla lite kakor förmodligen (Klas har varit kakfri i två dagar nu efter att ha ätit typ fyrtio kakor på tre dygn...). Lite hav blir det nog också, eftersom vi befinner oss på en ö finns det gott om sånt. Och det är UNDERBART!
För att återkomma till jorden... Vi arbetar just nu som ekojordbrukare (nästan iaf), så mr. Rydhmer går omrking och släpar på en Weed Eater fyra timmar varje dag (och ska enligt säkra källor fortsätta med det till på lördag då vi överger Waiheke Island för nya äventyr, detta är dock något vi får säga till honom, vissa är rädda för att det blir en flykt om saken kommer ut) och bekämpar högt gräs, medan jag planterar saker, eller gräver trädgårdsland eller rensar ogräs. Det är väldans trevligt faktsikt, hon vi jobbar för (Fiona) är enormt trevlig, de två barnen är underhållande att leka med i lagoma mängder (bortsett från det faktum att de ser mig som nån slags soptunna som man kan slänga sand, gräs och pinnar i...) och mannen är trevlig när han är hemma.
Vi lyckades förmodligen boka en husbil för de två kommande veckorna igår också.
Ha det finemang!
Efter det kanske det blir en lite tur med bilen, (som måste köras på fel sida vägen, men det är inte mitt problem, utan Klas, och han klarar det med bravur, mina kunskaper som kartläsare är kanske det som brister), för att inhandla lite kakor förmodligen (Klas har varit kakfri i två dagar nu efter att ha ätit typ fyrtio kakor på tre dygn...). Lite hav blir det nog också, eftersom vi befinner oss på en ö finns det gott om sånt. Och det är UNDERBART!
För att återkomma till jorden... Vi arbetar just nu som ekojordbrukare (nästan iaf), så mr. Rydhmer går omrking och släpar på en Weed Eater fyra timmar varje dag (och ska enligt säkra källor fortsätta med det till på lördag då vi överger Waiheke Island för nya äventyr, detta är dock något vi får säga till honom, vissa är rädda för att det blir en flykt om saken kommer ut) och bekämpar högt gräs, medan jag planterar saker, eller gräver trädgårdsland eller rensar ogräs. Det är väldans trevligt faktsikt, hon vi jobbar för (Fiona) är enormt trevlig, de två barnen är underhållande att leka med i lagoma mängder (bortsett från det faktum att de ser mig som nån slags soptunna som man kan slänga sand, gräs och pinnar i...) och mannen är trevlig när han är hemma.
Vi lyckades förmodligen boka en husbil för de två kommande veckorna igår också.
Ha det finemang!
fredag 10 oktober 2008
ಯಿಪ್ಪಿಎ ಜಹೋಇಎ nu
Okej, typ trettiosjunde gången jag försöker påbörja detta inlägg, men Klas "the tekniktokige maniac" Rydhmer förstör. Såklart. Och när inte han förstör, förstör datorn. Suck, världen är emot mig.
Vi har det fint iallafall! (om ni tvivlade, sluta, ni som hade tro, grattis). Klas hoppar nästan sönder studsmattor, jag blir dödad av svärd och katter och Gud vet vad, men vi klagar inte, ty vi har en brödrost. Och en bil. Och en utsikt som faktsikt är värd att dö för.
Godnatt.
Vi har det fint iallafall! (om ni tvivlade, sluta, ni som hade tro, grattis). Klas hoppar nästan sönder studsmattor, jag blir dödad av svärd och katter och Gud vet vad, men vi klagar inte, ty vi har en brödrost. Och en bil. Och en utsikt som faktsikt är värd att dö för.
Godnatt.
onsdag 8 oktober 2008
కఫ్ఫెకన్న
för att vi är så internationella och nytänkande sitter vi just nu på McDonalds. Klas surplar chokladmilkshake, och ska nu gå och inhandla en sundae (1 peng!) och lämnar mig här ensam med datorn och Celine Dion (stavas?) på TV. egentligen väntar vi på att klockan ska närma sig 15.00 så att vi kan bege oss ut på nästa stora äventyr. Det har nämligen blivit dags för oss att lämna vandrarhemmens trygga vrå och ta färjan över till Waiheke Island, där vår WWOOF-familj väntar i en silverblå bil. Ännu ett bevis på hur internationella vi är, är att vi kommer sakna våra SVENSKA hostelskompisar... Det har blivit en vana nu att stöta på dem när man minst anar det, så lite separationsångest får vi ha. (för vem klarar sig egentligen utan Linköpingsbor). Kanske kommer vi sakna våra tyska kortspelskompisar lite också, även fast de bara lät oss förlora. (tänka vilka braa förlorare vi är ändå).
Nu är det bra. Slut. Nog. Annars orkar du inte läsa säger Klas, han har höga tankar om din intelligens.
ps. sundaen var god. d.s.
Nu är det bra. Slut. Nog. Annars orkar du inte läsa säger Klas, han har höga tankar om din intelligens.
ps. sundaen var god. d.s.
måndag 6 oktober 2008
நின
Idag har Nina presterat.
Dagen började med att vi klev upp, surprise surprise, upptäckte att hissen som stått och tjutit hela natten inte tjöt mer och var nöjda med att vara rätt i dygnet för första gången. Vi släpade ner våra väskor längs Queen Street, tog med kylskåpsmaten i en påse och gick, smått försenade, för att checka in på "Queen Street Backpackers". (Allt heter något med Backpackers här...)
Queen Street Backpackers råkar förövrigt ligga i Aucklands [Å:klands] motsvarighet till Red Light District. "Surprise surprise"
Vi fick tyvärr inte checka in eftersom vi hade bråttom till en fyra timmars guidad tur runt Åkland som vi generöst blivit erbjudna utan fick nöja oss med att gömma väskorna och springa ut till bussen. Väl på bussen, som var den första bussen i världen att enbart drivas på återanvänd matolja, visade det sig att det inte var en liten stadsvandring utan en dagstur som höll på till 16. Surprise!
Dagsturen tog oss till nån gammal vulkan, en pub som ägdes av bussturens sponsorer och Åklands oljehamn. Slutligen gick bussen till "Auckland Harbour Bridge" där vi skulle titta på bungyhopp. Det hela inleddes med en promenad på en hal och smal gallergång under bron tills vi var på den högsta punkten. Jag och Nina konstaterar moget, ekonomiskt och världsvant att det är smartare att spara pengar och hoppa på något riktigt coolt ställe istället för under en smutsig och regning gammal bro. (Det har regnat hela dagen, min sko är dygnsur at the moment).
Men så kom personalen och satte på musik, imponerade med sina piercingar och helt plötsligt står Nina på plattformen, 40 meter ovanför vattnet och poserar för ett kort. (Inte pågrund av något världsvant och moget beslut utan snarare den obligatoriska följden av en snabb sten sax påseomgång.)
Sen hoppar hon ner.
och studsar upp
och gungar ner
och studsar upp
och gungar ner
och studsar upp
och gungar ner
och hissas upp.
Grattis grattis.
Nina har hoppat bungyjump, jag har blivit imponerad och ikväll ska vi imponera på våra roommates med makaroner och tomatsås.
Dagen började med att vi klev upp, surprise surprise, upptäckte att hissen som stått och tjutit hela natten inte tjöt mer och var nöjda med att vara rätt i dygnet för första gången. Vi släpade ner våra väskor längs Queen Street, tog med kylskåpsmaten i en påse och gick, smått försenade, för att checka in på "Queen Street Backpackers". (Allt heter något med Backpackers här...)
Queen Street Backpackers råkar förövrigt ligga i Aucklands [Å:klands] motsvarighet till Red Light District. "Surprise surprise"
Vi fick tyvärr inte checka in eftersom vi hade bråttom till en fyra timmars guidad tur runt Åkland som vi generöst blivit erbjudna utan fick nöja oss med att gömma väskorna och springa ut till bussen. Väl på bussen, som var den första bussen i världen att enbart drivas på återanvänd matolja, visade det sig att det inte var en liten stadsvandring utan en dagstur som höll på till 16. Surprise!
Dagsturen tog oss till nån gammal vulkan, en pub som ägdes av bussturens sponsorer och Åklands oljehamn. Slutligen gick bussen till "Auckland Harbour Bridge" där vi skulle titta på bungyhopp. Det hela inleddes med en promenad på en hal och smal gallergång under bron tills vi var på den högsta punkten. Jag och Nina konstaterar moget, ekonomiskt och världsvant att det är smartare att spara pengar och hoppa på något riktigt coolt ställe istället för under en smutsig och regning gammal bro. (Det har regnat hela dagen, min sko är dygnsur at the moment).
Men så kom personalen och satte på musik, imponerade med sina piercingar och helt plötsligt står Nina på plattformen, 40 meter ovanför vattnet och poserar för ett kort. (Inte pågrund av något världsvant och moget beslut utan snarare den obligatoriska följden av en snabb sten sax påseomgång.)
Sen hoppar hon ner.
och studsar upp
och gungar ner
och studsar upp
och gungar ner
och studsar upp
och gungar ner
och hissas upp.
Grattis grattis.
Nina har hoppat bungyjump, jag har blivit imponerad och ikväll ska vi imponera på våra roommates med makaroner och tomatsås.
söndag 5 oktober 2008
நின் மொபில்நும்மேர்
Och här är det nu äntligen, det som ni alla väntat på, gråtit över, saknat, längtat efter lika mycket som man längtar efter solen på vintern, the one and only, (trumvirvel), NINAS TELEFONNUMMER!!!
(siffrorna kommer indansande på scenen och alla applåderar ljudligt).
+64210705819
Klas hälsar blygsamt från bakersta raden...
(siffrorna kommer indansande på scenen och alla applåderar ljudligt).
+64210705819
Klas hälsar blygsamt från bakersta raden...
lördag 4 oktober 2008
ஆக்க்லாந்து ஆக்க்லாந்து ஆக்க்லாந்து
Femton timmars sömn, eller något sådant. Vi klev upp (jag vaknade först) kl halv två och enligt Nina sov vi i femton timmar, jag litar på henne.
Vi åt vår ganska ogoda frukost (Nina kallar den "spännande") som bestod av dyr yoghurt och philadelfia i blockform och gick ner på staden. För att vara kreativa gick vi uppför alla besvärliga backar istället för nerför. Det resulterade i trötta ben och fin utsikt. Vi hittade en stor och fin skivaffär och en djungelkyrkogård.
Lite, men inte så mycket, nerför fick vi när vi gick åt ett annat håll (vänster) träffade Auckland Winter Garden, träffade en ensam fisk som skulle kunnat vara en upptäcksresande och tillslut hamnade vi på "quaystreet". Vi kan vara upptäcksresande. McDonalds hade inte vad vi sökte så vi köpte en "veggie patty" på subways, åt den i solen på en staty och hittade av bara farten en mataffär. Där köpte vi mat.
Sen gick vi hem på goda gamla queen street och åt vår "jelly". Slemmigt men mättande. Fast inte så mättande.
Dagens lärdomar:
1: Auckland är en backig stad
2: Det finns träd som skulle kunna vara ekar, de är lite för gröna.
3: Det finns inte veggieburgare på McDonalds här.
4: När man handlar så packar kassörskan ner maten i påsen så man slipper göra det själv.
5: Det blir oläsbart om man laddar upp bilder här så de hamnar på bilddagboken... (sumpo.bilddagboken.se)
Klas nya och kluriga telefonnummer från vodafone:
+64210705841
Cheesmans nya och blommiga nummer:
+642107058XX (vi kommer inte ihåg de två sista siffrorna...)
Hej då. Imorn använder vi kanske ett billigare internetcafé.
Vi åt vår ganska ogoda frukost (Nina kallar den "spännande") som bestod av dyr yoghurt och philadelfia i blockform och gick ner på staden. För att vara kreativa gick vi uppför alla besvärliga backar istället för nerför. Det resulterade i trötta ben och fin utsikt. Vi hittade en stor och fin skivaffär och en djungelkyrkogård.
Lite, men inte så mycket, nerför fick vi när vi gick åt ett annat håll (vänster) träffade Auckland Winter Garden, träffade en ensam fisk som skulle kunnat vara en upptäcksresande och tillslut hamnade vi på "quaystreet". Vi kan vara upptäcksresande. McDonalds hade inte vad vi sökte så vi köpte en "veggie patty" på subways, åt den i solen på en staty och hittade av bara farten en mataffär. Där köpte vi mat.
Sen gick vi hem på goda gamla queen street och åt vår "jelly". Slemmigt men mättande. Fast inte så mättande.
Dagens lärdomar:
1: Auckland är en backig stad
2: Det finns träd som skulle kunna vara ekar, de är lite för gröna.
3: Det finns inte veggieburgare på McDonalds här.
4: När man handlar så packar kassörskan ner maten i påsen så man slipper göra det själv.
5: Det blir oläsbart om man laddar upp bilder här så de hamnar på bilddagboken... (sumpo.bilddagboken.se)
Klas nya och kluriga telefonnummer från vodafone:
+64210705841
Cheesmans nya och blommiga nummer:
+642107058XX (vi kommer inte ihåg de två sista siffrorna...)
Hej då. Imorn använder vi kanske ett billigare internetcafé.
fredag 3 oktober 2008
ஆக்க்லாந்து சென்ட்ரல் Backpackers
Vi har nu befunnit oss på den Nya Zeeländska marken i några timmar. Om någon av våra klockor hade varit tillförlitliga hade vi kanske kunnat säga exakt hur länge, men just nu är det mest ett mischmash av olika klockslag som gör att Klas, med planer på världsherravälde, ska ta bort det här med tidszoner när han blir stor och stadsminister. Mest av allt önskar vi dock att få sova, men ett litet tag ska vi plåga oss, vi kan säga att vi gör det för er och detta blogginlägss skull...
Vi kan dock säga att vi inte bara gäspat idag, även om Klas har gjort sitt bästa för att slå nya rekord, vi har även skaffat telefonnummer. Så nästa gång kanske ni får veta dom, just nu vet vi bara att de börjar med 02 och slutar med 19 eller 48... Siffrorna där emellan kan ni ju gissa om ni vill! Vi vet även att:
1. Man kan gå diagonalt i korsningar när det är grönt
2. Man måste ha rätt frimärke till rätt brevlåda
3. Man måste stödja vodafone, även fast telecom är en doldis som kanske inte finns?
4. Det kryllar av asiater
5. Det mörknar vid klockslaget som är nu, vad det nu är
Bli imponerade av vår storslagna kunskap, som vi givmilt delar med oss av. Såklart.
I våningen mitt emot gympar dom eventuellt, dansar kanske. Motion är bra. Men inte trappor.
Vi kan dock säga att vi inte bara gäspat idag, även om Klas har gjort sitt bästa för att slå nya rekord, vi har även skaffat telefonnummer. Så nästa gång kanske ni får veta dom, just nu vet vi bara att de börjar med 02 och slutar med 19 eller 48... Siffrorna där emellan kan ni ju gissa om ni vill! Vi vet även att:
1. Man kan gå diagonalt i korsningar när det är grönt
2. Man måste ha rätt frimärke till rätt brevlåda
3. Man måste stödja vodafone, även fast telecom är en doldis som kanske inte finns?
4. Det kryllar av asiater
5. Det mörknar vid klockslaget som är nu, vad det nu är
Bli imponerade av vår storslagna kunskap, som vi givmilt delar med oss av. Såklart.
I våningen mitt emot gympar dom eventuellt, dansar kanske. Motion är bra. Men inte trappor.
torsdag 2 oktober 2008
माननें मेड मुस्ताचें
Mannen med mustaschen satt precis här. På flygplatsen. Där vi sitter. Och väntar. Och dricker pepsi (samkyrkliga) och tittar ut på regnet, ty det är typiskt "nu lämnar vi landet"-väder idag, passande nog.
Om fyrtio minuter så ska vi flyga, jag hoppas de har eluttag på flyget. De ska de tydligen inte ha enligt halvt osäkra källor. Eftersom alla frågar "hur känns det" så ska nina berätta det:
mystiskt.
overkligt.
bra? ja.
Nu har vi skapat en blogg.
Om fyrtio minuter så ska vi flyga, jag hoppas de har eluttag på flyget. De ska de tydligen inte ha enligt halvt osäkra källor. Eftersom alla frågar "hur känns det" så ska nina berätta det:
mystiskt.
overkligt.
bra? ja.
Nu har vi skapat en blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)